Sofia Heinonen 

FUKTIG, STILLA, VAGGA, Konstfack 2022 

​

Masterprojektet Fuktig, stilla, vagga består av målningar i vilka jag arbetat med teman utifrån kroppsliga erfarenheter. Jag har därför valt ett format nära min egen kroppsstorlek. Skalan hjälper mig att försätta mig i ett tillstånd av ”flow”. Ett villkorslöst varande där jag får tillgång till kroppsminnen i min konstnärliga process. När jag sträcker ut armarna når mina händer precis om målningens ytterkanter. Kanterna har en central roll i utställningen. Kanten öppnar upp möjligheten för mig att förmedla processen till betraktaren, vilket leder till en en tidsförflyttning mellan måleriakten och nuet.

​

I mitt måleri arbetar jag med friktion. Därför byter jag ibland ut penslarna mot vardagsföremål, i syfte att skapa motstånd. När jag väljer bort penslarna öppnas måleriet för nya möjligheten, skapar kontraster och ger andra resultat. När jag målar med däcket så resulterar det i avtryck. Jag upplever det som en frigörelse av det undermedvetna. Genom gestmåleriet lyckas jag nå den villkorslösa närvaron. Under akten finns det inget utrymme för tvivel eller omtagningar, för om jag tillåter mig själv att tvivla, visar det sig också i resultatet.

​

Kombinationen av abstraktioner och naturens fenomen, vilket är en viktig del av mitt konstnärskap, är starkt kopplad till minnen av fysiskt befinna på olika geografiska platser. Jag intresserar mig också för rörelsen mellan dessa platser; resorna mellan de fasta och de tillfälliga punkterna i mitt liv. I praktiken har pendlandet mellan stad och landsbygd en avgörande inverkan på mina färgval. I staden upplever jag aldrig riktigt mörker och inte heller tystnad. På landet däremot är dygnsrytmen och ljusets övergångar ständigt närvarande. Saknaden efter de här företeelser har påverkat tematiken i mitt måleri och väckt mitt intresse för ljus och för färger som påminner om naturens. I ateljén, där mitt behov av tystnad är konstant, försöker jag återskapa dessa stämningar.

​

//

​

Moist, still, cradle at Konstfack 2022 

​

My degree project Moist, still, cradle consists of paintings in which I have worked with themes based on bodily experiences. I have therefore chosen a format close to my own body size. The scale helps me reach a state of ”flow”. An unconditional existence where I gain access to body memories in my artistic process. When I extend my arms, my hands just about reach around the painting’s outer edges. The edges are central in the project. The edge opens up the possibility for me to relay the painting process to the viewer. When that edge is allowed to represent the process, there is a time shift from the act of painting to the present.

 

I work with friction in my painting. Therefore, I sometimes replace the brushes with everyday objects in order to create resistance. When I paint and using non traditional painting tools like for instance a tire, it does result in an imprint. Through gestural painting, I manage to reach the unconditional presence. During the execution, there is no room for second attempts; the gestural painting is a quick process with only one try. If I let myself doubt, it is reflected in the result.

 

The combination of abstractions and natural phenomena—which are an important part of my art— is strongly linked to memories of being physically present in different geographical locations. I am also interested in the movement between these places; the journeys between the fixed and the temporary points of my life. In practice, commuting between urban and rural areas has a decisive impact on my colour choices. In the city, I never experience real darkness, nor silence. In the countryside, on the other hand, the circadian rhythm and transitions of light are constantly present.The lack of these phenomena has affected the theme of my painting and aroused my interest in light as well as my preference for colours reminiscent of nature. In the studio, where my need for silence is constant, I try to recreate these moods.

 

​

Four days of confrontation

Without guarantees

Day five focused work

I am free

The more impulses, the closer

The reminder that everything is changing

Moist, still, cradle

​

​